När vi ursprungligen recenserade Tweeds burgare i början av 2015 ansåg vi att de tillhörde Stockholms toppskikt. Burgaren var visserligen dyr, men kändes väldigt lyxig och de väl utvalda ingredienserna var omsorgsfullt tillagade. En hamburgare som gav tillvaron lite guldkant, helt enkelt. Så när vi nu återvände efter mer än sex år så var förväntningarna höga.
Den lyxigt avslappnade miljön och den artiga personalen kändes i alla fall bekant och betryggande. På menyn fanns nu hamburgaren Bosse the Burger, med gruyère-gratinerat bröd, två köttpuckar, cheddarost, lönnsirapskaramelliserat bacon, jalapeño- och färskoströra, picklad silverlök och karamelliserad gul lök för 195 kronor. Det lät rätt storslaget, även om menyns felstavningar och språkliga missar kändes lite oroväckande. Till burgarna beställde vi även in deras trippelfriterade pommes frites med tryffelmajonnäs för 55 kronor.
Alla våra burgare såg ganska olika ut, vilket gav ett ganska slarvigt första intryck. Toppbrödets generösa ostskorpa var nästa varningsklocka, och redan vid första tuggan fick vi det bekräftat att ett hårt ostlock var en dålig idé. Jalapeño- och färskoströran klämdes nämligen ut åt alla håll, samtidigt som den karamelliserade löken i botten hamnade i pappersfickan. Köttet hade en tydlig stekyta och en fin rosa kärna, och hjälpte burgaren behålla en viss värdighet mitt i allt det kladdiga. Men smakbilden dominerades egentligen helt av jalapeños, och resterande toppings bidrog enbart med mindre texturskillnader. Det mesta med våra burgare kändes ogenomtänkt och slarvigt, och måltidens höjdpunkt var faktiskt de krispiga pommes fritesen.
Stämningen i lokalen är lika härlig som tidigare, men pub-burgaren hyllade som en av stans bästa har tyvärr bytts ut mot en dussinburgare med tveksamma ingrediensval. Vi hade hoppats att Tweed skulle utvecklas framåt, inte bakåt till tidigt 2000-tal.
In English
When we first reviewed Tweed’s burgers back in 2015 we praised them as one of the best in Stockholm. Sure, they were expensive, but they felt luxurious and the high-quality ingredients were carefully prepared. It was an indulgent treat, and our expectations were pretty high after 6 years.
The cozy and upscaled atmosphere together with the attentive staff felt both familiar and comforting. Their menu now had a hamburger called Bosse the Burger, with a gruyère gratinated bun, two beef patties, cheddar, maple syrup caramelised bacon, jalapeño cream cheese, pickled white onions and caramelised onions for 195 SEK (23 USD). It sounded pretty opulent, even though the many grammatical errors and spelling mistakes felt a bit worrying. We also ordered their triple fried French fries with a truffle mayo for 55 SEK (6.5 USD).
None of our burgers looked the same, which felt like a rookie mistake. And the top bun’s generous heaping of hard cheese was the next warning bell. It only took one bite to prove that a hard cheese lid was a bad idea. The jalapeño cream cheese got squeezed out in all directions, and the caramelised onions at the bottom ended up in the paper pocket. The beef had a nice crust and a pink centre, giving our burger a semblance of dignity in all its messiness. But flavourwise the jalapeños took centre stage, and the rest of the ingredients could mainly contribute with various textures. Just about everything about our burgers felt thoughtless and sloppy, and the highlight of our meal was their crispy fries.
The atmosphere was just as great as before, but the pub burger that we once hailed as one of our favourites has now been replaced with a run of the mill affair with dodgy ingredients. We were hoping that Tweed would take their burger to new heights, not regress to the early 2000’s.